Episk Resa Del 31 - På väg till sjukhuset

Som jag berättade i Episk Resa Del 30, så hade jag skadat mig litegrann när vi körde downhill mountainbike i Queenstown och eftersom jag har så "unika" handleder vart vi tvingade att åka tillbaka till Dunedin för att träffa en specialist. Men varför inte sightsea litegrann när man nu lix är på en ny väg, tänkte vi? Sagt och gjort! Det fanns vackra saker att se även efter denna okända väg, men så är Nya Zealand ett väldigt spektakulärt land också. Det var dock lite svårt att fokusera på det vackra runt om oss med allt det onda i mina handleder och min skalle, men ibland när solen kikade fram mellan molnen så kände jag inget annat än ren glädje. Vi hittade en hel del supermysiga ställen efter vägen och en del lustiga med! Man ska aldrig sluta uppskatta dom små sakerna i livet!
Fann en sån fantastiskt vacker bro i, jag tror det hette "Millers flat" men är inte helt hundra. Det var iaf en by nånstanns mellan Queenstown och Dunedin.
 
Som vi undrade vad innebörden av ett femtiotal Bh:ar hängandes på ett staket utmed vägen hade. Jag fick vänta ända tills vi kom tillbaka till Sverige för att få chansen att googla detta fenomen. Svaret var ganska komiskt och du hittar det här.
Hittade en stor fruktskål i Cromwell att roa oss med! Här hade jag dock lite svårt att dra på smilbanden. Det gjorde ont som fan!
 
Härliga höst, du är så vacker med alla dina färger! Sen att NZ är skrämmande vackert ändå gör inte saken värre.
 
Vi hittade en väldigt stenig nationalpark som jag inte minns namnet på! jag är sämst! Men i vart fall var den inte super spektakulär jämförelsevis med andra parker som finns i det här landet. Men klart värt stoppet ändå, det var en hel del lustiga stenformationer där ute!
 
 Vi bråkade inte... allt var friiiid och frööööjd heeeeeeeeela tiiiiiiiiden!
 
 
Lustig natt
Väl framme i Dunedin fick jag sitta på sjukhuset fram tills klockan var 10 på kvällen. Håkan satt ute i bilen och huttrade medans han väntade. Snälla som personalen var tyckte dom att det skulle bli svårt för mig att hitta boende sådär sent på kvällen, så dom lät mig få en sjukhussäng för natten. Jag fick till och med mat på sängen! Så där satt jag och mös under mitt täcke medans Håkan satt där ute och hackade tänder i takt med regnet som smattrade mot rutan. Jag berättade för en sjuksköterska om min stackars pojkvän i bilen (lite sympati har jag trots allt i kroppen), sjuksköterskan gick genast in i nåt sorts protection-mode och bad mig ringa "den stackars pojken" för han skulle minsann få sova på hans soffa den natten! Sagt och gjort. Håkan sov på en främmande sjuksköterskas soffa och jag sov i en ovanligt fluffig sjukhussäng. Så vi fick en riktigt bra och billig natt! Och en lustig historia att berätta.




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Kommentarer
Postat av: Anna-Karin

kanske ska starta ett bhstaket i Junsele också =)

Svar: Haha! Snälla gör det! Det blir jättebra jag lovar:-D
WickedMuffin




Namn:
Kom ihåg mig

E-post: (Bara jag ser den)

URL/Bloggadress:

Kommentar:







Trackback